Mogenpörts historia

 

 

Suomeksi

Tillbaka

Hemsidan

 

 

LÅNGVIKS ÅNGSÅG I TUSKAS

1895-1904

 

Införandet av ångkraften i sågindustrin i slutet av 1850-talet innebar ett stort tekniskt framsteg. Några år därefter befriades sågindustrin i Finland dessutom från de gamla inskränkningarna vad beträffade tillverkningsmängden. Då dessutom de gynnsamma trävarukonjunkturerna i utlandet medförde ett uppsving i exporten, grundades många nya sågar i landet. De förlades särskilt vid ändpunkterna av de stora vattendragen, i Viborg vid Saima kanal, i Björneborg vid Kumo älvs mynning, i Tammerforstrakten samt i Kotka vid Kymmene älvs mynning. På sistnämnda ort arbetade vid slutet av 1800-talet hela nio stora ångsågar. 1

På Brändholmen på Vahterpää i Strömfors - mittemot Tuskas på Mogenpört - fanns allt sedan 1889 en ångsåg, som ägdes av firman Ahlström. 2

Eftersom också Pyttis låg vid den stora flottleden Kymmene älv och nära det stora sågsamhället Kotka väcktes även tanken på att grunda sågverk där. Omkring år 1890 uppförde firman Ahlström på inre sidan av Hästholmen invid Långsundet mellan ön och Heinlax på fastlandet ett sågverk. Då emellertid den inre farleden genom Pyttis ännu vid denna tid inte var utprickad och då Heinlaxfjärden strax öster därom är synnerligen farlig och svår att passera till följd av sina talrika undervattensgrund, var man efter ett par år tvungen att flytta sågen till en lämpligare och lättare tillgänglig plats. 3

Några år senare gjordes ett nytt försök. Genom ett 1.11.1895 daterat arrendekontrakt arrenderade ingenjören Waldemar Heyman av Tobias och Fredrika Mäkelä på 1/6 av hemmanet Tuskas Nr 1 i Mogenpört ett område vid Långviken för att användas för sågverksamhet. Heyman, som var svensk undersåte, var svärson till ägaren av Stockfors gård i Österkyrkoby i Pyttis Gabriel Terichoff. Terichoff hade avlidit något tidigare. Kontraktet, vilket Heyman hade rätt att överlåta vidare, gällde i 50 år, dock så att arrendetagaren kunde uppsäga det i slutet av varje tioårsperiod.

Kort därefter uppfördes vid Långviken en såg med två ramar. Den större ångmaskinen hade (1900) 14 verkliga hästkrafter, medan den mindre hade 12 hästkrafter. 6 Långören, som ligger en dryg kilometer öster om Långviken, fanns en kapsåg för props. 2

Terichoffs arvingar sålde 29.12.1897 Stockfors inklusive de därtill hörande ägorna på Mogenpörtlandet - d.v.s. Malm enstaka hemman och 1/3 av hemmanet Tuskas Nr 1 i Mogenpört by - till norrmännen Olaf Bülow och Ole Nerdrum, vilka 1902 började uppföra ett träsliperi i Kyrkbyn och grundade Aktiebolaget Stockfors. 4

I december 1898 stiftades Kotka Ångsågs Aktie Bolag, med hemort i Pyttis, för att "inköpa i Pyttis socken befintliga Långvik ångsåg samt der bedrifva sågrörelse och tegelbruk jemte all därmed i förening stående verksamhet". Bolagets aktiekapital som uppgick till 150.000 mark hade till en tredjedel var tecknats av handlanden F. H. Juselius från Björneborg, handlanden R. Mortensen från Helsingfors och H. Sonolet från den franska huvudstaden Paris. Styrelsen bestod förutom av Juselius och Mortensen även av vicehäradshövding Frans L. Stolt från Helsingfors. Bolaget anmäldes till handelsregistret i mars 1899, varefter det torde ha köpt Långvik ångsåg av den tidigare ägaren. 5

Sågverksamheten i Långvik leddes av förvaltaren Frans Stengård och maskinisten Viktor Berndtsson.

År 1900 meddelades i en statistikanmälan 6 följande fakta om verksamheten (per år):

Antal dagsverken

29.800 st

 

Utbetalda penninglöner

89.492 mark

 

Arbetskraft, inklusive mästare och kontorspersonal:

män

kvinnor

- under 15 år

3

2

- mellan 15 och 18 år

3

4

- män över 18 år

80

5

sammanlagt

86

11

 

Inhemska råvaror (utländska användes inte):

 

- art = antal sågstockar

131.000 st

- värde

270.000 mark

 

Produkter:

 

- plankor och bräder

2.400 standard (= cirka 11.200 m)

- värde

385.000 mark

Dessutom kan noteras att bolaget i Pyttis även drev Korsnäs tegelfabrik på Majholmen. Den verksamheten hade inletts 1897.

Långviks ångsåg var på sin tid med sin årstillverkning av 2.400 standard en relativt stor såg. Se en jämförelse med andra sågar öster om Helsingfors.

Enligt mantalslängden för år 1900 bodde på sågområdet 72 personer i 18 hushåll ("rökar"). Följande år fanns det 22 hushåll i vilka det bodde sammanlagt 88 personer. Se en invånarförteckning för dessa år.

På sågområdet upprätthöll handelsman Abraham Korppas en lanthandel. Handelsmannen bodde dock inte själv här. 7 Det är sannolikt efter honom som udden på norra sidan av Långviken på den nutida grundkartan heter "Korpasudden".

Ännu i maj 1904 bodde enligt mantalslängden 51 personer i 15 hushåll på sågen. Men någon gång senare under året upphörde verksamheten. I följande års mantalslängd är sågen helt försvunnen. 8 Hela anläggningen med maskiner och byggnader monterades ner och flyttades till annan ort.

Stiftarna av Kotka Ångsågs Aktie Bolag hade tydligen förutsett att verksamheten i Långvik skulle vara kortvarig. I bolagsordningen hade de nämligen intagit följande bestämmelse: "Bolaget upplöses den 1. Juni 1901. och äger styrelsen i behörig tid derförinnan vidtaga för upplösningen nödiga förberedelseåtgärder". 5

Långviks ångsåg lämnade dock kvar en del spår som ännu kan ses i terrängen.

 

KÄLLOR

1 Atlas öfver Finland 1899, Textdelen, Helsingfors 1899, Kartbladet N:o 24, s. 9-12.

2 Herman Hultin, Pyttis socken, Helsingfors 1926, s. 260.

3 Atlas öfver Finland 1899, Textdelen, Helsingfors 1899, Kartbladet N:o 24, s. 9-12; Lars Illman, Söderby i storm och stiltje, En berättelse om en lotsby och havet där utanför, Lovisa 1999, s 34.

4 Olle Sirén, Stockfors och Svartå - Trämassa och metall, Lahtis 1983, s. 14 och 18; RA, Kymmene domsaga, Pyttis lagfartsprotokoll 27.4.1899 32. .

5 RA, Patent- och registerstyrelsen, handelsregisterakt nr 12.895 (Eb 65).

6 RA, Industristyrelsen, ankomna statistikuppgifter 1900 (Ej 194).

7 RA, Pyttis mantalslängder, Långviks ångsåg.

8 RA, Pyttis mantalslängder 1904 och 1905.

  

© Johan Ståhl 15.3.2001

 

 

 

 

Suomeksi

Tillbaka

Hemsidan